Sammanfattning – Kicki Waller-mötet 2025
Som sedvanligt medverkade över 70 bröstcancerverksamma deltagare under tre vårvinterdagar i ett soligt Åre för att diskutera fem aktuella bröstcancerteman:
1) Lobulär bröstcancer: är den näst vanligaste bröstcancerformen och diagnostiskt utmanande med sitt glesa, infiltrativa växtmönster. Denna typ av bröstcancer är ofta hormonkänslig med goda resultat av endokrin behandling.
2) Trippelnegativ bröstcancer (TNBC): kännetecknas ofta av hög immunogenicitet där immunterapi, ofta i kombination med kemoterapi, är en väletablerad behandlingsstrategi. Årets hedersföreläsare, professor Peter Schmid, har lett flertalet stora kliniska studier inom området för immunterapi och TNBC, och presenterade bland annat framgångarna med pembrolizumab-behandling enligt KEYNOTE-522(KN522)-protokollet samtidigt som han betonade behovet av bättre behandlingsprediktiva biomarkörer. I NVP för bröstcancer finns tydliga riktlinjer för hur immunterapi bör användas vid behandling av TNBC baserat på KN522. En svensk audit med syfte att undersöka hur väl KN522-protokollet fungerar i praktiken påvisade generellt en lägre pCR-frekvens och fler biverkningar än i den kliniska studien. Detta väcker viktiga frågor om doseringsstrategier vid pembrolizumab-behandling i svensk bröstcancervård.
3) AI i svensk mammografiscreening: presenterades som ett effektivt verktyg för att minska radiologernas arbetsbörda och förbättra cancerdetektion utan att öka återkallningsfrekvensen. Två AI-baserade studier presenterades; ScreenTrustMRI, en riskprediktionsstudie som visade att AI kan identifiera patienter med hög risk för cancer trots normal mammografi; och ScreenTrustCAD, en studie som visade att AI i kombination med radiolog uppnår bättre cancerupptäckt än standardförfarandet med två radiologer.
4) Resektionsmarignaler: kräver gott samarbete mellan patolog, kirurg och radiolog eftersom radikalitetsbedömningen är komplex, speciellt för vissa typer av bröstcancerformer som exempelvis phyllodestumör, lobulär bröstcancer och bröstcancer som behandlats med neoadjuvant kemoterapi.
5) Uppföljning efter bröstcancer: ställer allt högre krav på individualiserade kontrollprogram med kontinuerlig vårdkontakt och där framtida potential för liquid biopsies och ctDNA-analyser kan komma att användas för tidig recidivdetektion.
Bröstcancerförbundet höll till sist en session med fokus på deras rapport från 2024 som lyfte resursbrist, ojämn tillgång till precisionsdiagnostik och behovet av nationella riktlinjer.